2025-11-24
Hållbara luncher
Varje svensk slänger i snitt 16 kilo fullt ätbar mat varje år. Det handlar ofta om frukt, grönsaker, bröd och matrester som hamnar i soporna. Och det har sina konsekvenser. Världsnaturfonden WWF uppskattar att matsvinn står för ungefär tio procent av alla utsläpp av växthusgaser. På Cecil Coworking arbetar man hårt för att inget ska gå till spillo. Inte minst i köket.
– Hållbarhetsarbetet är en del av den dagliga driften här i köket, berättar Pelle Eriksson, som sedan 2022 är kock på Cecil Coworking.
– Det börjar redan vid inköpen. När vi kan välja miljömärkta produkter gör vi det, från mjölken i kaffet till ingredienserna i maten.
Till luncherna lägger Pelle och hans kollegor stor vikt vid att skapa säsongsbetonade menyer med närproducerade råvaror. En annan viktig del av hållbarhetsarbetet är att inget slängs i onödan.
– Har vi till exempel grönsaksrester kokar vi buljong på dem, förklarar Pelle.
Blir det mat över från lunchen tas även den till vara och packas i matlådor. Cecils medlemmar kan sedan köpa med sig matlådorna hem till ett förmånligt pris. Lådorna i sig är hållbart tillverkade, med underrede i bagasse, en sorts naturlig biprodukt från sockerproduktion, och locken är gjorda av återvunnen plast.
– Medlemmarna uppskattar verkligen matlådorna, de brukar nästan alltid ta slut. Och det är ju bra, vi vill att maten ska ätas upp!
Alla rätter gör sig inte bra i matlådor och då är det viktigt med planering förklarar Pelle.
– En klar fisksoppa är till exempel svår att ha i matlåda och då försöker vi anpassa mängden mat efter antalet lunchgäster, så att det inte blir något över. Även om det inte är ofta, så kan det hända att luncherna tar slut. Och det är för att vi tycker det är viktigt att tänka hållbart.
Har medlemmarna någon favoriträtt som alltid går åt?
– Wallenbergare är en favorit, då brukar det inte vara mycket kvar efter lunchen. Även kycklingrätterna brukar vara uppskattade.
Maten som trots allt når soporna tas också omhand på ett hållbart sätt.
– Matrester tas omhand av vår ’kompis’ avfallskvarnen, där de blir till biogas. Och allt annat material som plast, metall, kartong och glas sorteras förstås för sig, avslutar Pelle.
